Men låt mig berätta något: Jag skriver den här texten på en bärbar dator vid ett skrivbord på mitt kontor. Mycket gammeldags. Jag kommer djärvt sticka ut hakan och säga att så länge folk har något att skriva så kommer man fortfarande att arbeta vid sitt skrivbord, även många år in i framtiden. Att skriva i soffan fungerar bara i undantagsfall.
Även om morgondagens kontorsarbetare sitter i en skidliftstol eller regelbundet besöker Zen-trädgården, så kommer man någon gång under arbetsdagen att återvända till ett kontorsbord, åtminstone tillfälligt. Men man kan också välja att stå vid sitt kontorsbord för att arbeta. Med det sagt och efter en ganska provokativ inledning har jag kommit fram till min ståndpunkt: Arbetsbordet har utvecklats med tiden, liksom hur vi använder det. Det är inte bara kontorsbordets design som har förändrats, utan även funktionerna. Tack vare tekniska innovationer har kontorsbordet anpassats efter vårt sätt att arbeta. När det gäller djurriket skulle vi säga att denna anpassningsförmåga har bidragit till och kommer att trygga dess överlevnad.
Under de senaste åren har vårt sätt att arbeta förändrats snabbt ...
Det är länge sedan som fasta strukturer började luckras upp och det kommer att fortsätta. Vi arbetar även på distans hemifrån, på tåget eller i trädgården. Vi tillbringar mer tid i möten än vid våra kontorsbord. Vi diskuterar gärna saker med våra kollegor ”i farten”. Därför är kanske frågan berättigad: behöver vi fortfarande ett kontorsbord eller är kontorsbordet mer eller mindre överflödigt?
Som jag ser det kommer ett kontorsbord fortsätta att vara en fast del av inredning på ett kontor. Men det betyder inte att det inte kommer att ske förändringar. Tvärtom. Både kontoret och kontorsbordet kommer att fortsätta förändras, precis som tidigare.
Idag kan du bokstavligen arbeta var som helst – även ute i trädgården.Det är viktigt att tänka på två utvecklingsvägar. Det ena är de organisatoriska förändringarna av arbetslivet och det andra är den tekniska utvecklingen, som i sin tur påverkar organisationsförändringarna. I enlighet med devisen: ”Verktyget anpassas efter krav och tekniska möjligheter”.
En historisk tillbakablick
Låt oss titta tillbaka i historien: det första rummet där människor behandlade dokument eller hanterade arbetsprocesser blev vad jag skulle kalla ett kontor. Möblerna i dessa rum har ständigt utvecklats för att anpassas efter förändringar i organisationer och tekniska möjligheter. En av de stora och mer drastiska förändringarna var utan tvekan digitaliseringens inträde.
Datorn tog sig in på kontoret. Inte bara på ekonomi- och sekreteraravdelningarna, utan även på planerings- och designavdelningarna. Designers och teknikutvecklare gick över från den stora ritbord till CAD-programvaran. Arkitekter, designers och ritare bytte ut sin linjal, penna och kompass mot en dator, mus och ett tangentbord. Det var också de som ledde till en särskild kontorsutveckling: det elektriskt höj- och sänkbara kontorsbordet. Ritbordet erbjöd möjligheten att arbeta både sittande och stående, så att ritare och ingenjörer kunde sitta eller stå framför ett nästan vertikalt plan. Arbeta stående? Varför skulle inte det kunna vara möjligt även med en dator?
Därför är det inte så överraskande att de första höj- och sänkbara arbetsborden var avsedda för formgivarna. I början av 1990-talet fanns det CAD-bord som kunde höjdjusteras manuellt. Går vi ännu längre tillbaka, närmare bestämt till 1910, stöter vi på det tyska företaget Reiss, som lanserade det första höj- och sänkbara bordet. Det kunde naturligtvis inte justeras med bara en knapptryckning, utan justerades på samma sätt som dåtidens CAD-bord.
På 1990-talet utvecklade LINAK de första lösningarna för elektrisk höjdjustering av kontorsbord. År 1998 introducerade LINAK lyftpelaren DL1, världens första system för elektriskt höj- och sänkbara kontorsbord.
Innovationer behöver bra jordmån för att växa
Man skulle kunna tro att den globala efterfrågan skulle skjuta i höjden efter produktlanseringen av de första höj- och sänkbara kontorsborden. Men långt ifrån. Det var bara i de skandinaviska länderna som trenden att växla mellan att stå och sitta på ett ryggvänligt och hälsofrämjande sätt tog fart. Redan 2005 var andelen elektriskt höj- och sänkbara arbetsplatser i dessa länder över 90 %.
I Tyskland och andra europeiska länder var det fortfarande mycket svårt att få till investeringar i höj- och sänkbara kontorsbord för att erbjuda kontorsanställda en ergonomisk och därmed hälsosam arbetsplats. Det krävdes mycket övertygelse för att få in fördelarna med att arbeta på växlande höjder i beslutsfattarnas medvetande. Acceptansen, och därmed efterfrågan, ökade bara långsamt. I takt med att efterfrågan ökade sjönk även priset, vilket också bidrog till framgångarna för den elektriskt höj- och sänkbara arbetsstationen. Enligt IBA-studien om utvecklingen av kontorsarbete (2019/2020) arbetade hela 28 % av alla kontorsarbetare i Tyskland vid en sitta-stå-arbetsstation 2019. Publikationen från IBA (endast på tyska) kan laddas ner här.
Företagsläkare och ergonomispecialister inspirerades snabbt av idén att växla mellan sittande och stående. Det tog dock lång tid för sitta-stå-arbetsplatsen att bli etablerad i Tyskland.
Under årens lopp har tekniken för det höj- och sänkbara kontorsbordet utvecklats konstant. I början möjliggjorde ställdonssystemets teknik bara rörelser uppåt och neråt. Redan tidigt utrustade LINAK styrenheterna med mer intelligens, vilket möjliggjorde optimal implementering av viktiga funktioner så som absolut parallellkörning, kollisionsskydd eller energibesparing. Intelligenta system gör det möjligt att ta ännu fler innovativa steg. Viktiga delar här är integrationen av intelligenta bokningssystem och individualiseringsområdet.
Vi blickar framåt
Ännu mer flexibilitet: Kontorsbordet kommer att fortsätta utvecklas och få fler funktioner. Det kommer att anpassas efter föränderliga arbetsorganisationer. Nyckeln till detta är flexibilitet. De senaste månaderna av pandemin har påskyndat denna utveckling. Behöver vi separata kontorsbord för varje medarbetare? Kan vi inte optimera kontoren, spara utrymme och på så sätt resurser genom aktivitetsbaserat arbete? Kommer arbetsplatserna att bli ännu mer oberoende än de är idag?
En sak är tydlig: den höj- och sänkbara arbetsstationen kommer inte att vara något exceptionellt, utan snarare en standard som ingen vill vara utan. Under alla omständigheter kommer fler att arbeta på distans och använda sina privata utrymmen som kontor. Men vad gör man om man bara har en liten lägenhet? Många sitter vid köksbordet, i ett hörn av vardagsrummet eller till och med i sovrummet. Detta är en utmaning för alla tillverkare av kontorsmöbler. Kanske behöver man designa ett multifunktionellt arbetsbord som även kan fungera som matbord eller som kanske försvinner in i väggen med en knapptryckning. Ganska flexibelt och smart.
”Kontorsbordet kommer att fortsätta utvecklas och få fler funktioner. Det kommer att anpassas efter föränderliga arbetsorganisationer och kunna nätverkskopplas digitalt.”
Under senare år har vi redan sett hur digitaliseringen har suddat ut gränserna mellan arbete och privatliv. För många är det nu helt normalt att läsa sin e-post i en smartphone på kvällen. Att hemmakontoret nu blir en viktig del av arbetslivet är ett annat viktigt steg i den riktningen. Men det innebär också att hem och kontor blir konkurrenter. Därför måste hemmet vara mer praktiskt organiserat för att kunna arbeta, samtidigt som kontoret måste kännas mer hemtrevligt. Gränserna suddas ut i båda riktningarna.
I framtiden kommer gränserna mellan kontor och hemmakontor att suddas ut ännu mer.
Under de närmaste åren kommer kontoren att förändras ytterligare
Kontoren blir allt mer hemtrevliga: Under de närmaste åren kommer vi att få se att kontoren blir ännu mer hemtrevliga. De konkurrerar i allt större utsträckning med hemmakontoret. Kontoret måste erbjuda en optimal och hälsosam arbetsmiljö.
Dessutom ska medarbetaren känna sig hemma på kontoret. Här spelar möbler en viktig roll. Det bidrar till att implementera en levande kultur i en arbetsmiljö. Vi kommer att se nya material, hållbart producerade och utan skadliga ämnen. Jag förväntar mig även att bordsskivornas storlek kommer att förändras. Efterfrågan på mindre bordsskivor kommer att öka. Det beror inte bara på det begränsade utrymmet på hemmakontoret utan också på den förändrade organisationen av hur vi arbetar. Kontorsarbete kräver mindre papper. Bord förvandlas till tillfälliga arbetsstationer med dockningsstationer för bärbara datorer och smartphones.
Teamarbete kommer att spela en ännu större roll på framtidens kontor.
Mer flexibilitet istället för gamla vanor
Arbetsbordet håller på att bli intelligent: På framtidens kontor är det bara ett fåtal medarbetare som fortfarande har ett fast personligt kontorsbord. Teamen kommer att sättas samman baserat på projekt och kontorsborden kommer att användas flexibelt.
Bokningssystem för kontorsbord och arbetsplatser kommer att öka stadigt och bli normen. Dessutom kommer artificiell intelligens att ta sig in på kontoret.
På många företag är kontorsborden uppkopplade via ett bokningssystem.
Vi tänker oss följande scenario: Christian arbetar med marknadsföring och på måndagen har han två möten med säljavdelningen för industrisektorn. Hans arbetskalender innehåller även redigering av viss teknisk litteratur. Han kommer in till företaget och systemet tilldelar en lämplig arbetsstation till honom, i direkt närhet till kollegorna från teknisk support inom industrisektorn. På så sätt får han möjlighet att snabbt utbyta information med relevanta kollegor när det gäller den tekniska informationen i databladen. Han är även en kort bit ifrån respektive mötesrum. Det tilldelade kontorsbordet känner till hans vanor och anpassar sig automatiskt till optimal sitt- och ståhöjd och påminner honom regelbundet om att stå upp. Denna information har Christian lagt in i sin profil. När arbetsdagen är slut flyttas bordet automatiskt uppåt till rengöringsläget så att det kan desinficeras och rengöras, både bättre och enklare. Allt detta kräver intelligent teknik i kontorsbordens styrenheter.
Denna intelligens kan faktiskt gå mycket längre. Här är Quantified Self ett passande ledord. Mycket av vår information samlas redan in, till exempel steg och kalorier som räknas via bärbara enheter och smartphones. Sådan datainsamling kommer i allt högre grad att ta sig in i våra arbetsliv. Arbetsgivare kommer inte att kunna glänsa genom att bara erbjuda frukt och dryck eller betala subventioner för olika träningsformer. För medarbetarna kommer det att bli normen att agera på ett kvantifierbart hälsosamt sätt på arbetsplatsen, genom träning, att växla mellan sittande och stående och genom olika utmaningar, så som månadens ”hälsosammaste medarbetare”. Intelligensen i de höj- och sänkbara kontorsborden kommer bland annat att ge underlag för detta. I slutändan kan dessa data, som appar för höj- och sänkbara kontorsbord kan ge, även användas för att beräkna sjukförsäkringsavgifter. Det kan leda till att användare av hälsosamma och ergonomiska arbetsstationer sparar pengar på sin försäkring. Detta kommer naturligtvis att utlösa etiska debatter om hur man ska hantera dessa data, men i slutändan kommer det även att leda till att man godtar de tekniker och möjligheter som detta innebär.
Idéer skapas redan idag
Tävlingen "Design meets movement”, som LINAK anordnade för första gången tillsammans med University of Wuppertal 2014, gav också spännande idéer. Unga elever har utvecklat framtidens kontorsbord. Resultatet blev en del fantastiska lösningar som är mer banbrytande idag än någonsin tidigare. LINAK nylanserade den här tävlingen 2020. Även den här gången är resultaten imponerande. De presenterades för allmänheten sommaren 2021 och jag är övertygad om att några av dessa idéer kommer att finnas i kontorsmöbeltillverkarnas produktportföljer om några år.
Studenttävlingen ”Design meets movement”, som LINAK anordnade bidrog med spännande idéer för framtida kontorsbord.
Kontorsbordet kommer att finnas kvar på våra kontor även i framtiden. Eller i de rum där vi arbetar, vilket även innebär privata hemmakontor. Det kan vara så att kontorsbordet ser annorlunda ut, kan förvandlas och integreras med andra funktioner i omgivningen och är nätverksanslutet och kan samverka med olika tjänster. Sammanfattningsvis: Kontorsbordet är långt ifrån dött.
För att läsa hela artikeln – klicka här
Texten är skriven som ett bidrag till bokserien ”OFFICE PIONEERS”, publicerad av Prima Vier Nehring Verlag. I den här bokserien ger över 100 författare en bild av kontorets framtid.
Christoph Messing är VD för LINAK GmbH. Han har arbetat med kontor i över 20 år.
